Stole My Heart

-       "Lizzie, vakna! Skolan börjar om 90 minuter", ropar mamma på mig.

-        "Jag vill inte gå till skolan idag, bara låt mig vara", säger jag tillbaka, en aning irriterad.

-        "Så går det när man sitter uppe och sms:ar med killar hela kvällarna".

Jag försöker hålla tillbaka ett leende men avslöjar mig själv genom att borra ner huvudet i kudden.

-       "Jag är vaken", säger jag sen och sätter mig upp. Jag gnuggar mig i ögonen och reser mig från sängen och går bort till spegeln.

Jag sätter upp håret i en slarvig bulle på huvudet innan jag tar på mig morgonrocken och går ner till frukostbordet.

-       "Du ser ovanligt pigg ut Lizzie, trots att du låg och sms:ade med Harry hela kvällen", säger Louis retsamt. Louis är min storebror, han är 4 år äldre än mig, och Harry (som är 1 år äldre än mig, han är 3 år yngre än Louis) var en av hans bästa vänner. Min bästa vän med för den delen.

-       "Tyst Lou!", säger jag med en blick som säger att han inte ska säga det igen.

-       "Möter Harry upp er idag också?", frågar pappa som redan sitter vid bordet och dricker sitt morgonkaffe.

-        "Ja det gör han", säger jag med ett flin som rycker i mina mungipor.

Efter att jag avslutat min frukost går jag upp och tar fram dagens kläder.

Jag bestämmer mig för ett par tighta ljusa jeans med en grå v-ringad t-shirt till. Det är varmt ute idag, så jag behöver ingen jacka. Sedan ställer jag mig vid spegeln, sprutar på lite av min favoritparfym, tar på mig min vita designklocka, sätter på mitt silverarmband och sen sätter jag på lite mascara på ögonfransarna.

Jag tittar på klockan, 8.30. Bra, Harry kommer om 5 minuter.

Jag tar min väska, ser till att nycklar, mobil, hörlurar, mattebok och penna ligger där i och springer sedan ner och sätter på mig mina inte-så-vita-längre converse.

-        "Lou, kom nu!" Ropar Lizzie otåligt från nedervåningen när jag tar upp mobilen.

-        "Kommer!"

-        "Godmorgon Lizzie, hej Louis!", säger Harry med ett stort leende när han kommer upp till dörren och besvarar min high-five.

-        "Hej på dig med Harry", säger Lizzie och omfamnar honom med en tight kram.

Jag (och Louis) har bott grannar med Harry här i London sedan vi var små riktigt små. Praktiskt taget hela livet. Inte nog med det har jag gått i samma klass som Harry sedan 6:e klass. Jag fick hoppa upp en årskurs när jag slutat 4:an, så jag hamnade i Harrys klass. Men vi kände somsagt varandra redan innan det.  Nu har jag och Harry snart gått ut första året på gymnasiet, och Louis sitt sista år på sin 4-åriga gymnasielinje.

-        "Vad sms:ade ni om igår kväll egentligen?"

-        "Inget speciellt", säger jag och Harry i kör.

-        "Jag tror inte på er", säger Louis skrattande. "Det är ju så uppenbart att ni två gillar varandra, varför inte bara erkänna det".

De orden fick mina kinder att bli blossande röda, och jag gav Louis en knuff på axeln. Resten av turen till skolan gick under en pinsam tystnad.

När vi kommer fram till skolan och Louis viker av mot sin del av skolan pustar jag äntligen ut.

Första kapitlet uppe! Detta var ju ett kapitel att starta upp med. Inte så mycket handling as you noticed.
Försökte få med lite (Louis) humor.
Vill bara säga att efter varje kapitel vill jag gärna ha respons på det jag skrivit. Båda bra & dålig kritik tas emot.
Och en fråga som kan vara bra att ta upp såhär i början; vill ni ha "previously" innan varje nytt kapitel?
Tack för att du läst ♥