2012-06-22 / 19:00:00 / Stole My Heart

Stole My Heart - Kapitel 4

 
 

Jag vaknar av att jag känner hur någon rör på sig i sängen. Innan jag vet ordet av känner jag Harrys stadiga händer omfamna mig.

”God morgon älskling”, hör jag honom säga i en något nyvaken röst.

”God morgon på dig med”, säger jag med ett leende medan jag vänder mig om mot honom. Det första jag ser är hans magiska ögon. Ögon som man skulle kunna drunkna i.

”Vad är klockan?”

Jag tittar på klockan och spärrar upp ögonen när jag ser vad klockan är.

”Kvart i elva”, säger jag med ett ryck och med ens är jag uppe ur hans grepp och vid garderoben för att hitta några kläder.

”Shit!” Hör jag Harry säga bakom mig och jag kan inte låta bli att flina.

Vi hade försovit oss, rejält.

”Jag får väl ha samma kläder som igår”, sa Harry med en suck.

Jag klär på mig det första jag hittar, en hoodtröja och ett par slitna jeans får duga idag. Jag sätter mitt blonda hår i en bulle på huvudet, sprutar lite av min favoritparfym och sedan rusar jag ner till nedervåningen där Harry redan tagit på sig skorna.

”Vad fin du är”, säger Harry medan han tittar på mig som tar på mig mina converse.

”Tack”, säger jag med ett leende innan jag sträcker mig på tå för att ge honom en kyss. Sedan rycker jag åt mig min väska som jag redan vet innehåller allt jag behöver samt ett paraply då jag sett genom fönstret att det ösregnar.

Harry tog tag i paraplyet och höll det stadigt ovanför oss medan vi sprang till skolan. Jag kunde inte låta bli att skratta åt detta, det var ju trots allt lite kul. Jag hör att Harry instämde i mitt skratt och vi stannar framför skolans portar och går in. Det är tomt i korridoren.

Vi springer försiktigt till skåpen för att inte halka och hämtar våra grejer och sedan skyndar vi oss allt vad vi kan genom skolan för att komma så snabbt som möjligt till engelskan.

”Var har ni varit?” Frågar Ms Park med en blick man helst inte vill bli mött av.

Jag öppnade munnen men innan jag hann svara börjar Harry prata.

”Förlåt oss Ms Park, vi försov oss och vi är verkligen hemskt ledsna”. Säger jag och flashar ett av mina bästa leenden. Det har faktiskt hänt att lärare låtit förseningar gå förbi omarkerade när jag gett dom ett oskyldigt leende.

Jag hör hur viskningarna börjar när jag säger vi. Vad trodde dom egentligen?

”Låt gå Styles”, säger Ms Park. ”Den här gången går det an, men sätt er ner, ni stör min lektion”.

”Tack”, säger jag och Lizzie i kör innan vi sätter oss längst bak där de enda lediga platserna fanns.

När klockan ringer ut skyndar vi oss ut ur klassrummet, bort till skåpen.

Jag lämnar mina grejer och när jag stänger skåpet får jag nästan en hjärtattack.

”Varför sådan min Styles?” Frågar en häpen Niall med ett frågetecken till ansikte.

”Du skrämde mig Nialler!” Säger jag med ett flin och jag hör hur Lizzie fnittrar till borta vid sitt skåp. Hennes fnitter var det gulligaste man kan höra.

”Hänger ni med till kafeterian?” Frågar Liam som kommer runt hörnet med Zayn strax efter.

”Självklart” svarar Lizzie som nu står jämte oss allihopa.

Vi drar oss till skolans centrum där kafeterian låg. Vi sätter oss bland sofforna medan Liam och Niall går för att köpa något att äta.

”Vart är Louis?” Frågar Zayn. ”När man talar om trollen så!” Tillägger han med ett skratt när dyker Louis upp, och han har fullt upp med att dra sina dåliga skämt för Eleanor. Men hon bryr sig inte, hon fnittrar lika mycket för var skämt han säger..

”Vas Happenin’ lads?”, frågar Louis med överdriven dialekt och alla försöker hålla sitt pokerface. Inklusive Liam och Niall som precis kommit tillbaka och hört vad han sa. Tillslut spricker det när Zayn tjuter.

”Hey, det där är min replik!”

Medan skratten dör ut känner jag hur mobilen vibrerar och jag fiskar smidigt upp mobilen för att se vad som orsakade det.

Det var Danielle.

”Vart är du? Jag har tidig lunch nu, så vi kanske kan äta?”

”Har tyvärr lektion igen om 15 minuter och min lunch är först om en timme” svarar jag. Sedan tillägger jag ”men kom till kafeterian så jag får ge dig en kram i alla fall”.

2 minuter senare dyker Danielle upp och genast flyger jag upp ur soffan för att ge henne en puss på kinden. Hon ler sådär härligt och jag blir så glad av att veta att hon älskar mig minst lika mycket som jag älskar henne.

 

”Aw”, for det ur munnen på mig och Eleanor i kör när Liam kysser Danielle. De är så lyckliga med varandra. Jag tittar på Harry som sitter jämte mig och genast ger han mig ett leende. Jag lutar mitt huvud mot honom och suckar lyckligt.

”Oj, här var det visst ett till kärlekspar!” Utbrister Louis och jag kunde inte låta bli att rodna medan jag ger Louis en kall blick som tyder på att han ska lägga av. Visserligen var det han sa sant, och det visste ju inte han, men han var fortfarande sjukt jobbig. Men det ligger väl i en storebrorsas natur antar jag.

Innan jag hann tänka vidare avbryter Harry mig med en puss och jag känner hur hjärtat börjar skena iväg.

I bakgrunden hör jag alla häpna leenden spricka samtidigt som Louis brister ut i ett lågt ”oj” som om han precis insett hur rätt han hade.


Fjärde kapitlet! Inte något märkvärdigt kapitel, men ändå en kul handling om jag får säga så.

Måste ju passa på att hälsa glad midsommar till alla läsare! Och ett stort tack för alla kommentarer! Det gör min dag ska ni veta!


Jag vet inte när nästa kapitel kommer, vill gärna skriva ett/ ett par kapitel till på datan innan.

Men ge mycket kritik (både dålig och bra!) så får vi se när nästa dyker upp! :)


2012-06-18 / 19:00:00 / Stole My Heart

Stole My Heart - Kapitel 3



Fjärilarna i magen försvann när jag känner att hon besvarar min blyga kyss.

Jag har gillat henne så länge jag kan minnas, och det kändes så bra att äntligen bevisa det.

Vi tittar in i varandras ögon, och åh, vilka vackra ögon hon har.

Hon skrattar lite lätt och drar sig försiktigt undan med ett leende på läpparna.

”Varför sluta?” Börjar jag men jag får snabbt min fråga besvarad när hon börjar prata i telefonen.

Hon håller mobilen mot örat och mimar till mig; *mamma*.

”Hej mamma!

Okej, aa, hejdå. Puss”.

Hon lägger på med en suck.

”Tjaaata. Hon ringde bara för att säga att hon jobbar övertid till sent och att jag kommer få fixa mat själv. Som om vi inte skulle märka det!”

”Vart är Louis ikväll då?”

”Han skulle iväg med klassen så de är borta över natten”.

”Du och jag kanske kan köpa hem mat och kolla på TV ikväll eller nåt?” Frågar jag lite blygt.

”Ja, det tycker jag låter jättebra,” svarar hon med ett av sina fina leenden som gjorde att de där skönt irriterande fjärilarna börjar flyga igen.


*senare på kvällen*

”Bästa Criminal Minds avsnittet på länge!” Ropar jag till när eftertexterna rullar.

Vi har käkat pizza och kollat på finalavsnittet av Criminal Minds de senaste 2 timmarna, och nu har klockan slagit 23.

”Det är nog bäst att jag går nu, vi har ju trots allt skola imorgon”, säger Harry med en liten gäspning.

”Vänta!” Säger jag medan jag kryper ännu närmare honom och lägger mig i hans knä. ”Kan du inte sova över här? Vi börjar ändå kl. 10.30 imorgon”.

”Är du säker på att det går då?”

”Jadå, mamma säger aldrig nej till dig”.

”Okej, men jag behöver hämta mina grejer..”

”Strunt i det, du kan få låna en av pappas stora t-shirts att sova i, och vi kan gå över till dig innan skolan imorgon för att du ska fixa dig”.

”Du har visst en lösning på allt!” Säger Harry med ett retsamt flin.

”Om du bara visste”, säger jag och sätter mig upp i hans knä. Jag tittar in i hans stora gröna ögon och kysser honom lätt.

Vi plockar undan skräpet efter oss lite snabbt, springer upp och fixar iordning inför natten och lägger oss på de nybäddade madrasserna på golvet. Jag har lagt ner min madrass jämte hans gästmadrass så att vi kan sova tillsammans.

”Lizzie?” Frågar Harry plötsligt och sätter sig upp. ”Är vi tillsammans nu eller hur är det?” Frågar han med en något blyg ton.

”Vad tycker du?” Undrar jag, nyfiken på hans svar.

”Jag tycker”… börjar han innan knuffar omkull mig på sängen och kramar mig tight. Sedan kysser han mig med en till av hans mjuka kyssar och tillägger, ”självklart!”

”Jag med”, svarar jag med ett stort flin. Hur skulle jag kunna sova nu med världens bästa pojkvän jämte mig?



Tredje kapitlet uppe! Kort, väldigt kort men ibland behövs såna där mellankapitel. Nästa kapitel blir bättre, lovar!
Ge mycket respons så att jag vet vad som är bra / mindre bra!
Och tipsa gärna om novellen för andra. ♥
Puss.


2012-06-17 / 19:00:00 / Stole My Heart

Stole My Heart - Kapitel 2

Previously:
  "Jag tror inte på er", säger Louis skrattande. "Det är ju så uppenbart att ni två gillar varandra, varför inte bara erkänna det".
De orden fick mina kinder att bli blossande röda, och jag gav Louis en knuff på axeln. Resten av turen till skolan gick under en pinsam tystnad.
När vi kommer fram till skolan och Louis viker av mot sin del av skolan pustar jag äntligen ut. 




”Varför ska han alltid skämma ut mig?” Säger jag med ett pinsamt skratt mot Harry.

”Ingen fara, det är väl så storebrorsor är eller?”

Vi skrattar oss genom korridoren fram till våra skåp som ligger omkring 50 meter från varandra.

Jag tar fram min mobil som jag lägger i fickan, min mattebok ur väskan, pennan, linjalen och radergummit, stänger skåpet och trippar iväg till Harry för att sedan dra till lektionen.


På lunchrasten

Klockan ringer äntligen ut från NO-lektionen och jag hinner knappt blinka innan Lizzie kutar ut ur klassrummet. Jag lyckas snabbt komma upp i samma tempo som henne och vi går till skåpen för att lämna våra grejer.

På vägen ut från skolbyggnaden stöter vi ihop med Niall och Liam, två av våra bästa vänner. De är båda ett år äldre än mig så de går alltså en årskurs högre än mig och Lizzie. Men vi har känt varandra länge eftersom vi gått på samma skola innan gymnasiet också.

”Är ni på väg till lunchen?” Frågar Niall med sin söta Irland-accent.

”Ja”, skrattar jag. Niall har alltid haft ett sinne för mat, så vi var inte förvånade över leendet som kom över hans gulliga ansikte när jag svarade ja.

En god doft av köttfärssås slår emot oss när vi kliver in i matsalsbyggnaden. Vi tar våran mat och sätter oss vid det bordet som vi alltid har suttit vid.

Louis, tillsammans med Eleanor och Danielle, sitter redan där och äter.

Eleanor är Louis flickvän och Danielle är Liams.

Alla tre tittar upp när vi sätter oss vid bordet så att vi kan hugga in på maten.

Danielle skulle precis säga något när allt prat avbröts av högtalaren.

”Eftermiddagens lektioner för 1C är inställda” säger den barska rösten.

Lizzie och jag bara tittar på varandra, det är ju våran klass!

”Lyckostar”, säger Liam med ett försök till att se ledsen ut. Han lyckas inte så bra och alla brister ut i skratt. Jag menar, kom igen, Liam Payne, ledsen? Nejnej, det gick bara inte ihop.

”Har jag missat något?” Säger en röst bakom oss. Det var Zayn, ännu en i vårat kompisgäng.

”Bara Liams försök till att låta ledsen”, svarar Danielle med ett skratt. Slå dig ner Zayn.

Nu när hela gänget är samlat äter vi upp vår mat och går sedan därifrån.

Lizzie och jag bestämmer oss för att dra hem till henne och snacka lite.

Vi alla går åt olika håll eftersom skåpen ligger i olika delar av skolan. Så jag följer med Lizzie till hennes skåp för att hämta hennes väska, och sedan går vi tillsammans ut från skolan och börjar gå hem till henne.


”Så”,, börjar Harry i ett försök att säga något.

Vi står precis utanför mitt hus och jag letar efter nyckeln till dörren i väskan.

Jag låser upp och vi kliver in. Det är tyst i huset eftersom både mamma och pappa är och jobbar.

”Försten till mitt rum”, ropar jag och vi kutar upp för trapporna.

Vi dyker upp i min säng, sätter oss bekvämt och sedan tittar vi på varandra utan att säga något.

”Vad var det du ville säga?” Frågar jag Harry.

Han rodnar lätt men börjar prata.

”Är det sant det Louis sa imorse? Att det är uppenbart att vi gillar varandra?”

”Ta det lugnt, det var ju Louis som sa det, han sa det säkert för att irritera mig”, säger jag. ”Men jag gillar dig Styles, den delen är sann”.

”Jag gillar dig också Lizzie”.

Vårt snack dör ut i en tystnad som inte går att beskriva.

Harry avbryter mina tankar när hans hand nuddar vid min. Jag tittar upp i hans underbara gröna ögon och ler. I nästa sekund känner jag hans läppar mot mina.


Andra kapitlet! Jag vill gärna ha respons på varje kapitel så att jag vet vad som är bra / mindre bra!
Tack för att du läste ♥


2012-06-15 / 19:00:00 / Stole My Heart

Stole My Heart - Kapitel 1



-       "Lizzie, vakna! Skolan börjar om 90 minuter", ropar mamma på mig.

-        "Jag vill inte gå till skolan idag, bara låt mig vara", säger jag tillbaka, en aning irriterad.

-        "Så går det när man sitter uppe och sms:ar med killar hela kvällarna".

Jag försöker hålla tillbaka ett leende men avslöjar mig själv genom att borra ner huvudet i kudden.

-       "Jag är vaken", säger jag sen och sätter mig upp. Jag gnuggar mig i ögonen och reser mig från sängen och går bort till spegeln.

Jag sätter upp håret i en slarvig bulle på huvudet innan jag tar på mig morgonrocken och går ner till frukostbordet.

-       "Du ser ovanligt pigg ut Lizzie, trots att du låg och sms:ade med Harry hela kvällen", säger Louis retsamt. Louis är min storebror, han är 4 år äldre än mig, och Harry (som är 1 år äldre än mig, han är 3 år yngre än Louis) var en av hans bästa vänner. Min bästa vän med för den delen.

-       "Tyst Lou!", säger jag med en blick som säger att han inte ska säga det igen.

-       "Möter Harry upp er idag också?", frågar pappa som redan sitter vid bordet och dricker sitt morgonkaffe.

-        "Ja det gör han", säger jag med ett flin som rycker i mina mungipor.

Efter att jag avslutat min frukost går jag upp och tar fram dagens kläder.

Jag bestämmer mig för ett par tighta ljusa jeans med en grå v-ringad t-shirt till. Det är varmt ute idag, så jag behöver ingen jacka. Sedan ställer jag mig vid spegeln, sprutar på lite av min favoritparfym, tar på mig min vita designklocka, sätter på mitt silverarmband och sen sätter jag på lite mascara på ögonfransarna.

Jag tittar på klockan, 8.30. Bra, Harry kommer om 5 minuter.

Jag tar min väska, ser till att nycklar, mobil, hörlurar, mattebok och penna ligger där i och springer sedan ner och sätter på mig mina inte-så-vita-längre converse.

 

-        "Lou, kom nu!" Ropar Lizzie otåligt från nedervåningen när jag tar upp mobilen.

-        "Kommer!"

-        "Godmorgon Lizzie, hej Louis!", säger Harry med ett stort leende när han kommer upp till dörren och besvarar min high-five.

-        "Hej på dig med Harry", säger Lizzie och omfamnar honom med en tight kram.



Jag (och Louis) har bott grannar med Harry här i London sedan vi var små riktigt små. Praktiskt taget hela livet. Inte nog med det har jag gått i samma klass som Harry sedan 6:e klass. Jag fick hoppa upp en årskurs när jag slutat 4:an, så jag hamnade i Harrys klass. Men vi kände somsagt varandra redan innan det.  Nu har jag och Harry snart gått ut första året på gymnasiet, och Louis sitt sista år på sin 4-åriga gymnasielinje.

-        "Vad sms:ade ni om igår kväll egentligen?"

-        "Inget speciellt", säger jag och Harry i kör.

-        "Jag tror inte på er", säger Louis skrattande. "Det är ju så uppenbart att ni två gillar varandra, varför inte bara erkänna det".

De orden fick mina kinder att bli blossande röda, och jag gav Louis en knuff på axeln. Resten av turen till skolan gick under en pinsam tystnad.

När vi kommer fram till skolan och Louis viker av mot sin del av skolan pustar jag äntligen ut.



Första kapitlet uppe! Detta var ju ett kapitel att starta upp med. Inte så mycket handling as you noticed.
Försökte få med lite (Louis) humor.
Vill bara säga att efter varje kapitel vill jag gärna ha respons på det jag skrivit. Båda bra & dålig kritik tas emot.
Och en fråga som kan vara bra att ta upp såhär i början; vill ni ha "previously" innan varje nytt kapitel?
Tack för att du läst ♥

 


Nyare inlägg