Stole My Heart

Sömnigt öppnar jag ögonen när solen når dom. Klockan visar 12. Konstigt nog är jag fortfarande trött efter mer än 12 timmars sömn. Beror väl på hjärnskakningen.

Jag vänder mig om i sängen för att inte få solen på mig mer. Till min förvåning ligger Harry där och sover. Jag skakar om honom lite lätt innan jag omfamnar honom och lägger mitt huvud på hans bröstkorg. Sakta öppnar han ögonen och sträcker lite på sig. ”God morgon.”

”När kom du hit?” Frågar jag förvånat men med ett leende.

”Inatt. Jag saknade dig så jag gick över hit, använde reservnyckeln ni har gömt och smög upp.” Svarar han leende och ger mig en lätt kyss på pannan.

I nära en timma låg vi och snackade om helgen. Kollade igenom och skrattade alla knäppa bilder som tagits med kameran medan vi var i stugan. Niall hade snott kameran flera gånger och tagit kort på allt. Vilket var bra eftersom att vi nu har massor av roliga bilder att kolla på. Vi har alltid tyckt om att fotografera så att vi kan minnas vad vi gjort.

När klockan slog ett var vi iordninggjorda för dagen och vi bestämde oss för att gå till Starbucks för lite brunch. Ingen idé att äta både frukost och lunch såhär sent, när man kan äta ett mål med mat.

Louis hade lämnat en lapp i hallen om att han skulle vara borta hela dagen och ska kanske inte komma hem förrän imorgon. Så jag och Harry har huset för oss själva.

När vi köpt brunch på Starbucks gick vi till parken. Solen hade värmt upp staden riktigt mycket och det var flera tonårsgäng som hängde i parken eller som gick förbi på väg till kiosen en bit därifrån.

Vi satte oss under en stor ek och började äta. Sedan bara låg vi där i gräset, pratade, tog kort med kameran och skrattade som vanligt åt alla konstiga miner vi gjorde.

Det var det här sommaren handlade om, att umgås, skratta, mysa, äta, vila, bada, sola, ja, allt. Sommarlovet har fått en riktigt bra start, och jag ser fram emot att spendera resten av sommarlovet med mina vänner, min familj, som dessutom varit där för mig i vått och torrt (bokstavligt, med vädret alltså). Hjärnskakningen kommer gå över snart, och då har jag sommaren att njuta av för fullt. Men skolan är inte så dålig ändå, jag har trots allt mina bästa vänner, och vi kan göra vad som helst, det blir ju vad man gör det till. Men framförallt, jag har min pojkvän. Han som från första stund, Stole My Heart.

Sista kapitlet uppe! Vad tycker ni om novellen?

Förutom att uppdateringen varit superdålig, det vet jag redan och jag är superledsen för det!

Ge både bra & dålig kritik nu, så att jag kan lära mig, för detta är den första novellen jag skrivit! 

Jag hoppas verkligen att ni iallafall tyckte om den litegranna.

Har ni några frågor ang. novellen eller något annat?

Skriv en kommentar så ska jag försöka samla frågor i ett inlägg.

Som det ser ut nu blir det ingen ny novell på ett tag, men jag tar inte bort bloggen!