Stole My Heart

Jag vaknade väldigt lätt på morgonen tack vare ljuset som nådde mina ögon. Lizzie däremot sov fortfarande lugnt. Jag kikar på väggklockan. 8.00. Vi måste ha somnat runt klockan 2 på natten, det såg ut så inatt när jag kollade klockan men jag vet inte riktigt. Frustrerad vid tanken på att jag inte kommer kunna somna om går jag upp för att slippa störa de andra. Jag tar mig ut till köket och kollar bland maten som vi har. Jag kan ju likagärna börja göra frukost säger jag lågt för mig själv när jag plockar fram mjölk, ägg och salt. Omelett är enkelt och gott. Precis som jag hoppats på börjar de andra vakna till liv när jag 20 minuter senare plockat fram bröd och diverse frukosttillbehör. Medan jag placerar omeletten på grytunderlägget ser jag i ögonvrån hur någon sakta går mot mig. Jag vänder mig snabbt om för att chocka en nyvaken Lizzie. ”God morgon älskling” får hon ur sig samtidigt som hon gäspar. ”God morgon på dig med” svarar jag leende och pussar henne. ”Nu tycker jag vi väcker dom andra till liv” säger jag sen, tydligt och högt eftersom att jag vet att de andra hör mig. Niall kom snabbt upp på benen. Hans reaktion ser så rolig ut, som om han trodde jag skulle hälla vatten på honom, igen, eller kanske till och med slänga honom i sjön. Igen.

Snart satt vi alla runt frukostbordet och åt. Klockan var ju bara halv 9, så vi skulle få en lång dag framför oss. Medan vi äter blickar vi tillbaka på gårkvällen/natten och det som hände. Snart skrattar vi alla åt Nialls min, det skulle nog dröja ett tag innan vi glömmer hans reaktion på hur vi väckte honom.

Sedan diskuterar vi lite idéer om vad vi ska göra under dagen. Vi kommer fram till att vi ska åka ut med båten litegranna. Det finns nämligen en liten flytbrygga där ute som man kan hoppa ifrån. Men jag kommer snabbt på en annan idé.

”Jag kan gå till förrådet sen och kolla om vår stora gummibadring finns kvar. Isåfall knyter vi fast den i båten och åker efter i hög fart.”

Ingen säger ett ord, Louis bara nickar och resten ser ut att vänta på en fortsättning.

”Det är jättekul” tillägger jag snabbt med ett leende och börjar sakta dricka ur mitt glas med juice.

”Det låter som en bra idé” säger Liam sen och sneglar lite försiktigt på Zayn. Nu förstod jag.

”Ja det gör det” säger Zayn när Liam kollar på honom. Alla bara häpnar. Vi alla visste att han inte kan simma. ”Det finns väl flytvästar eller?” Säger han sen i förhoppning.

”Ja, det gör det. Men jag ska först kolla om den där ringen fortfarande finns kvar i förrådet”.

Med det äter vi alla upp resten av vår frukost innan vi fixar oss för en förhoppningsvis fullspäckad dag på sjön.

Snart var alla redo för en dag ute på sjön. Ringen fanns kvar på samma ställe som jag minns att den skulle vara så snart satt vi alla trängda i den ändå hyfsat stora båten påväg ut på den flytbryggan som finns. Vi ville ju åka så fort som möjligt med båten så därför var det bara jag som körde först medan Louis och Eleanor tog sig an utmaningen att hålla sig kvar på ringen. De andra satt lugnt på flytbryggan och kollade på. Det dröjde inte länge förrän båda hamnat i vattnet och då var vi andra inte sena med att gapskratta.

Louis tog nu över ratten så att jag och Lizzie kunde åka tillsammans.

”Jag ska minsann vinna över dig!” skrek Lizzie så högt hon kunde för att överrösta motorn.

”Game on!” svarar jag och Louis ökade farten ännu mer. Vattnet bara stänkte på våra ansikten. Vi lyckas båda hålla kvar oss i flera minuter, trots flera försök från Louis att svänga så att vi åker av.

Beslutsamt ökar han farten ytterligare så att vi kan åka av någon gång. Nu var vi nästan över på andra sidan av den lilla sjön och vi svänger av för att åka tillbaka. Jag vet inte vad som händer vår ring kränger till riktigt hårt så både jag och Lizzie åker av. Eller rättare sagt, flyger av. Väl tillbaka med huvudet över vattnet tittar jag mig skrattande omkring för att se vart Lizzie är, men jag ser henne ingenstans.

What do you think?