2012-07-04 / 12:00:00 / Stole My Heart

Stole My Heart - Kapitel 8

Eftersom Lizzie såg ut som hon gjorde grabbade jag tag om telefonen med ett ryck, tryckte på svara och nästan skrek:

”VAD?!”

”Louis?” Svarar mamma i telefonen. ”Är det du Louis?”

”Nej, det är jultomten, vem tror du att det är?” Skriker jag rent hysteriskt.

Lizzie har redan börjat gråta och hänger på Harry i ren förtvivlan.

Jag tecknade åt Harry att gå någon annanstans med henne, hon skulle inte behöva höra det här.

Medans de går hör jag mamma harkla sig i andra sidan luren.

”Jag är ledsen för det ni fick höra imorse”. Börjar hon.

”Wow, att be om ursäkt ändrar ju verkligen tankarna just nu”, mumlar jag.

”Låt mig bara förklara”, säger hon i ren förtvivlan.

”Vad finns det att förklara?!” Skriker jag tillbaka.

”Ta det lugnt och skrik inte i mitt..” Börjar hon men blir genast avbruten.

”Jag får skrika hur mycket jag vill! Både jag och Lizzie vaknade upp i ren skräck imorse. Vi fick höra hur ni skrek på varandra, slängde saker i golvet…” Fortsätter jag.

”Jag vet, och jag är hemskt ledsen. Jag ville inte att ni skulle få reda på det så här. Men jag och er pappa har haft det ganska spänt den senaste tiden, och imorse rann bägaren över”.

”Vi märkte det”, mumlar jag.

”Kan ni bara komma hem? Vi skulle vilja prata lite med er”.

Jag tänkte lite, det kan väl inte bli värre om vi går hem och lyssnar på vad mer de har att säga?

”Lizzie?” Ropar jag och går ut till köket där de andra satt sig. ”Mamma undrar om vi kan komma hem och låta dom förklara och berätta för oss?”

”Jag är inte redo”, snyftar hon fram. Gud vad jag hatar att se henne sådär. Som storebror vill man ju skydda sin lillasyster.

”Kommer du någonsin bli redo att höra vad vi tror vi kommer få höra? Det kan väl inte bli värre än vad det är?”

”Visst”, suckar hon.

”Vi kommer mamma”, säger jag tyst i luren innan jag lägger på.

Jag kramar om Eleanor innan vi alla går till hallen för att vi ska gå.

”Hejdå”, säger Eleanor. ”Allt kommer ordna sig ska ni se”.

Sedan stänger hon ytterdörren och vi går därifrån.

Eftersom Harry bor rakt över gatan från oss går han med oss hem. Hela vägen håller han om Lizzies hand för att visa sitt stöd. Han är verkligen jättegullig mot henne.

Promenaden hem är ganska tyst tills vi kommer fram till vårt hus.

”Kom över sen när ni är klara”, säger Harry till Lizzie med en kram innan han kysser henne ömt på läpparna. Sedan kommer han fram till mig och ger mig en kram också.

”Vi ses”, säger jag innan jag och Lizzie tittar på varandra och sakta går upp för trappan.

Harry bara står och tittar efter oss.

Jag öppnar dörren till vårt knäpptysta hus.

”Vi är hemma!” Ropar jag med förtvivlan och känner hur alla känslorna börjar bubbla. Jag ville bara springa till Harrys säkra famn och inte vara här just nu.

”Vi är inne i vardagsrummet”. Ropar pappa till svar.

Vi tar av oss ytterkläderna och går in till vardagsrummet där mamma och pappa sitter tyst i varsin fåtölj. De nickar åt oss att sätta oss i soffan.

”Som er mamma sa på telefon så har jag och hon haft lite problem det senaste..” börjar han när vi satt oss ner. Jag tar tag i Louis hand så hårt att jag nästan kände hur hans fingrar vitnade.

”No shit?” Hör jag Louis mumla jämte mig.

”Det har faktiskt hållit på i flera månader”, fortsätter mamma. ”Men vi har gjort allt vi kan för att fixa det och nu funkar det helt enkelt inte”.

”Vi har bestämt oss för att ta ut skilsmässa”. Fortsätter pappa, inte lika känsligt den här gången.

Tårarna börjar sakta rinna nerför kinderna på mig nu. Det här har jag aldrig viljat.

”Nu till något som ni måste svara helt ärligt på”, säger mamma plötsligt. Vi båda tittar på henne innan hon fortsätter.

”Behöver ni tid för er själva att tänka på det här?”

”Tänka på det hur?” Frågar Louis och jag håller med honom med en min som frågetecken.

”Jo vi tänkte att, om jag och pappa åker till Cardiff i några veckor för att gå igenom skilsmässan, om ni vill stanna här hemma själva och reda ut tankarna? Så får alla utrymme att smälta det som hänt”.

Jag blev faktiskt ganska chockad för att vara ärlig. Jag behöver verkligen tid till att smälta allt som plötsligt hänt, så ja, detta ett riktigt bra alternativ.

”Det låter faktiskt väldigt bra”, säger jag plötsligt och till min lättnad höll Lou med mig.

”Det var det vi tyckte också”. Med tanke på att ni är gymnasieelever nu är ni tillräckligt gamla för att bo själva ett tag och dessutom är det ju sommarlov på fredag, tillägger pappa.

Det hade jag faktiskt glömt lite med allt som hänt. Louis tar studenten på fredag! Och vad skönt med sommarlov. All tid i världen med Harry, underbart!

”Då säger vi så antar jag”, säger mamma för att avbryta mina tankar.

”När åker ni förresten?” Frågar Louis. ”Eftersom jag tar studenten på fredag”.

”Vi tänker inte missa din student, oroa dig inte över det älskling. Vi åker på fredag kväll”.

Det var precis lagom. Ärligt talat så hade jag blivit jättesur om de skippade Louis student.

”Om vi är klara med detta så går jag och packar inför min övernattning med Harry”, säger jag, reser mig upp och springer upp till mitt rum. Det ska bli så skönt att sova hos honom. Han gör mig så lycklig.

Jag packar med mig det jag behöver och går sen ner till mamma och pappa igen.

Den här gången med väldigt lugna andetag. De skulle fixa det här på ett bra sätt, det bara visste jag. Även om det var en skilsmässa.

”Godnatt älskling”, säger mamma med ett leende och jag besvarar hennes kram.

”Godnatt Humlan”, säger pappa också och kramar om mig. Jag älskar när han kallar mig humlan. Han har gjort det sen jag var liten. Det bevisade att allt skulle bli bra.

Jag ler mot dom innan jag sticker ut till hallen, hämtar min väska, drar på mig skorna och jackan. Sen öppnar jag dörren och går ut i fria luften. Det här känns förvånansvärt bra. Jag går över gatan och hinner knappt ringa på dörrklockan innan Harry öppnar och omfamnar mig snabbt med en varm kram och en kyss. Ohja, detta blir bra.


Åttonde kapitlet uppe!


Detta är somsagt tidsinställt eftersom jag är på semester. Jag är tillbaka på söndag, förmodligen med lite nya idéer till kommande kapitel. Vi får se när nästa kapitel dyker upp!

 

Ge bra kritik, och långa kreativa kommentarer tills jag kommer tillbaka. Så att jag blir glad♥

 


Postat av: Nichole

Hej, skulle betyda sjukt mycket för mig om du kunde kolla in min nystartade 1D fanfic! :) xx

2012-07-05 @ 20:56:26
URL: http://passionstorm.blogg.se

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: